Allmänt: Mycket stor och extremt stark och arbetsvillig
hund. Han var en enstöring som helst gick lite för sig
själv och var mycket reserverad mot främmande människor.
Han var inte någon exteriör topphund, men vad gjorde
väl det. Närmare urhunden än Parrahs kan man nog
inte komma. Parrahs var en "noshund" och älskade
att plöja omkring nere i diken och i högt gräs, så
fick han också många fästingar på sig.
Går man längs gränsen mellan Sverige och Norge västerut
från Treriksröset, ser man ett ensamt vacket fjäll
norrut på den norska sidan. Fjället heter Paras och vi
blev helt tagna av dess skönhet när vi vandrade där
sommaren 1987.
Vi beslutade att vår nästa hund skulle heta Paras och
efter lite diskuterande och trixande med stavningen blev det Parrahs.
Eftersom Parrahs var en av valparna i L-kullen skulle han även
ha ett namn som började på bokstaven l och i brist på
annat blev det La efter undertecknads initialer.
Paras är finska och betyder bäst.
Parrahs parades med S55547/90 Stalos Abeokuta i juni 1992. Tre
valpar föddes 920814,
S64221/92 Diesel, S64222/92 Herpes och S64223/92 Laja.
Sjukjournal: I stort en problemfri hund. Han drabbades
vid ett tillfälle av en borelia- och elrichia-infektion, men
tog turligt nog ingen större skada av det. Efter 10 års
ålder började
han uppvisa stelhet och våren 2000 konstaterades det att han
hade kraftigt nedsatt
njurfunktion.
|
